Boulder, Hoover Dam och Las Vegas

Oj, nu är vi mätta på intryck. Idag åkte vi först till Boulder och letade efter var Micke och Ullis bodde under ca 1 år. Vi hittade nog nästan rätt, men det var svårt med gatorna och Mariette kände igen sig. Sedan åkte vi till Hoover Dam och promenerade på gränsen mellan Nevada och Arizona. På vägen tillbaka passade vi på att äta lunch i Boulder och sedan åkte vi till ett museum om USA:s kärnvapenprogram. Mycket intressant - även för barnen som satt med stora ögon och tittade på filmerna om de första sprängningarna som gjordes här i öknen.

Men, någon show blev det inte denna gång. Vi är helt enkelt för trötta. Vi åkte dock några vändor på "The Strip" och tittade på allt bling bling. Det går åt mycket ström i Las Vegas var Maximilians kommentar...

Nu är det sänggång och tidigt imorgon går flyget hem till Minnesota igen.
/ Mats

PS. Några bilder blir det inte denna gång. Kamerorna ligger på hotellrummet och jag sitter i baren på kasinot och skriver. Kanske man ska prova lyckan?

Bryce Canyon

Inför dagens resa stod vi inför ett svårt beslut. Att åka ned till Zion igen och sedan Las
Vegas (ca 30 mil) eller att åka först upp till nationalparken Bryce Canyon, vilket skulle
bli en resa på drygt 50 mil. Vi valde det senare, och det ångrar vi inte, även om bilresan
var i längsta laget.



Bryce var en fantastisk park och vi vandrade runt bland spirorna i ett par timmar. Även här
var stupen på sina håll magpirrande! Vädret var idag fantastiskt. Kallt med strålande sol
och på eftermiddagen betydligt varmare. Nu är vi nere i Las Vegas igen och har checkat in på
ett riktigt Kasino-hotell. Barnen var fascinerade... Spelmaskiner överallt. Mycket bling
bling. Men de har "All you can eat buffet" som vi tänkte prova till frukost. Mot en summa av
21 dollar kan du äta alla måltider du vill där under ett dygn. Ingen som spelar ska behöva
vara hungrig!



I morgon står Boulder och Hoover Dam på tur och förhoppningsvis något museum och show. Vi
får se vad vi orkar med.
/ Mats

En blåsig dag i Grand Canyon

Efter en smarrig frukostbuffé på motellets restaurang åkte vi idag på utflykt till Grand Canyons norra delar. Resan gick från färgranna berg i Utah, över slättland med rak väg så långt ögat kunde se, genom tall och granskog precis som i Norrland och genom björkskog som nyligen härjats av flera bränder. Vädret skiftade också från solsken till mulet, lite regn, lite hagel(!) men framförallt blåsigt. Till slut var vi framme och då stupade landskapet på båda sidorna om vägen. Mycket imponerande.

Här poserar Mariette och barnen med Grand Canyon i bakgrunden. Det blåste riktigt kraftigt, med vindbyar över 110 km/h (! ) och vi tog det mycket försiktigt när vi tittade ut över bergskammen. Tyvärr var den turist vägarna stängda för det hade blåst ned träd över vägarna och ansågs inte vara säkert att köra där, så vi fick nöja oss med den storslagna vyn vid besökscentret.


Barnen passade på och tog ytterligare en "Ranger"-utbildning som de klarade galant. Den verkade mycket intressant. Pappa tyckte bäst om eden som de svor för att få sitt certifikat, den innehöll nämligen att dammsuga och plocka undan efter sig!

Mer bilder finns nu i fotoalbumet. Nu sover alla utom jag. Imorgon bär det av mot nya mål och då hoppas vi på bättre väder!

/ Mats

Lång resa - 3 delstater

I dag startade vi tidigt med frukost redan strax efter 7 på morgonen. Vi var alla på Minnesota-tid och vaknade redan före 6. Bara att kliva upp och gå ner till en fin hotellfrukost med våfflor, äggröra, hashbrowns och en massa annat mer eller mindre onyttigt! Det var nog den bästa amerikanska hotellfrukosten vi ätit hittills...

Efter att vi checkat ut körde vi en vända genom Vegas, längs stripen med alla fina hotell. Otroligt nog byggs det ytterligare hotell i denna kasinotäta stad. Man kan undra om marknaden inte borde vara mättad vid det här laget, men tydligen inte...


Vi åkte genom fantastiska landskap med berg, bergspass och höga platåer. Vi åkte från Nevada, vidare till Arizona och till slut var vi framme i Utah där vi körde in i nationalparken Zion. Vi färdades längs highway 9, även kallad Zion-Mount Carmel Highway. Många platser att stanna på och fantastisk utsikt. Inte alls lika ruskigt läskiga slingrande vägar som vi stötte på i South Dakotas The Needles, men några häftiga tunnlar genom bergen.

Vart tar vägen vägen?

Inne i Zion

Sandsten

Där highway 9 slutade låg motellet vi bokat för de två kommande nätterna. I denna lilla "stad" finns inte mycket; två restauranger, detta motell och ett finare hotell. Vi är 2,5 timme från Grand Canyons norra del, dit vi ska bege oss i morgon bitti. Det kommer säkerligen bli ett äventyr.

.

På vägen ut hit i dag stannade vi för lunch i Mesquite, vi hittade en restaurang som hade fantastiskt fräsch OCH billig mat. Fem rätter för 30 dollar; det är billigt för mig! När det sen dessutom är supergott förhöjer det intrycket ytterligare. Vad glad jag var att jag inte lyssnade på barnens bön om att stanna på en pizzeria eller på Tacco Bell.

Nu i kväll har vi ätit på motellets restaurang och alla hittade något som passade dem. Milan tog salladsbaren med soppa och njöt av fulla muggar. Mats och jag delade på en prime rib, en ofantligt stor köttbit som kunde föda fler än två! Utöver köttet och potatisen ingick salladsbaren och en superstor scone. Utan att överdriva kan jag säga att vi är mätta och nöjda!

På vägen tillbaka till rummet stannade vi i receptionen och tittade på indiansmycken. Jag köpte äntligen ett autentiskt halssmycke som i min mening helt klart var värt sina 26 dollar i pris. Kreatören heter Emily Dodson och hon kommer hit och leverar sin smycken för försäljning. Det fanns även de halsband som var gjorda i sandsten med det jag valde var i annat stenmaterial.

Nu ska vi få barnen i säng, vi är lite smått förvirrade av alla tidszoner, här i Utah skiljer det bara 1 timme mot Minnesota, men i Nevada var det två. Arizona tror jag följer Nevada, men de använder inte sommartid, så jag undrar vad resultatet av det bli?? Ja, det är väl bara att gå och lägga sig, gå upp så tidigt vi orkar, och sen komma iväg!

Later, Mariette

Förseningar...

Tydligen ska det vara vår otur att råka ut för förseningar när vi ska resa på semester inom USA, för idag var det dags igen! Dryga 3 timmar efter utsatt tid fick vi äntligen sätta oss på planet, då hade Megan drabbats av panikångest och jag slarvat bort 100 dollar! Ja, vi hade inte någon höjdar-eftermiddag på MSP:s flygplats...

Väl på planet var det rena rama partyt! Flera större sällskap festade loss och var ganska högljudda, det var t.o.m. så illa att minst en i sällskapet närmast blev nekad att köpa mer sprit. Hon var inte glad, men ställde inte till med någon scen.

Barnen skötte sig jättebra, men är supertrötta nu i kväll. De slappar framför TV i vår fantastiskt fina hotellsvit. Vi har två rum med kök, stort badrum och bäddsoffa i vardagsrummet. Dessutom har vi två TV-apparater, vilket underlättar när barnen inte vill samma sak... Hilton är ganska OK med andra ord!

Det var smidigt att ta sig från flygplatsen till biluthyrningen och vidare till hotellet, en fördel när man kommer till stan tre timmar senare än beräknat. Vi hyr en Dodge Charger, vi fick välja mellan två och vi hoppade först in i den vinröda, men den stank av cigarettrök, så vi hoppade över till den röda. Tack och lov att vi kunde välja.

Vi hade tur som kom iväg från MSP, många flighter blev inställda. Tydligen jobbar de med landningsbanan, och samtidigt hade vi riktigt ruskväder i Minnesota; två anledningar till förseningarna.

Well, vi kom iväg och Megan mådde bättre så fort vi gick ombord, hon blev uppstressad av att inte veta om vi skulle komma iväg. Jag hittade pengarna jag trodde jag tappat efter att ha letat i över en timme. Snacka uppriven mamma!

Mitt i allt lyckades vi äta två ggr och fika däremellan. En dag på flygplatsen med andra ord!

Hoppas morgondagen blir mer händelserik!

Later, Mariette

Las Vegas

Nu är allt packat och vi är alldeles snart på väg att göra några ärenden innan vi hämtar barnen i skolan! Vi är inte ledsna att lämna detta tråkiga regnväder för värmen i väster! Vi hörs under resans gång!

LAS VEGAS here we come!

Later, Mariette

Nedräkning...

Nu är det inte långt kvar innan vi sitter på planet till värmen i Nevada! Vi längtar och väntar och hoppas att ingen insjuknar innan avresan på fredag eftermiddag... Vi kommer att hämta barnen i skolan vid lunchtid, på så sätt missar de inte fredagens ordtester. De kommer säkert få en lunta arbete med sig, i alla fall Maximilian.

Ibland undrar jag vad meningen med vissa skolarbeten verkligen är. Maximilian har i morgon prov på skelettet; på latin! Jag var tvungen och fundera ett tag, inte går han väl på läkarutbildningen? Nej, han är 10 (hans klasskompiar 9) och går i fyran! Jag förstår hans frustration, jag var nog lika frustrerad jag... Vi insåg ganska tidigt att något A skulle det inte bli på detta prov, och kanske gör det inget!

I övrigt jobbar han på en borecension och det är inte världens lättaste sak när man aldrig tidigare skrivit en, den ska vara på engelska och fröken kräver helt klart lika mycket som jag som lärare krävde av mina åttondeklassare! Lite höga krav kan tänkas... Han kämpar på och jag kämpar emot; begäret att hjälpa till...

Tjejerna läser och skriver mycket i skolan. Det är berättelser och läsövningar. Michaela har fått förmånen att få lite extra läshjälp några gånger i veckan. Hon går iväg i liten grupp och får öva upp sin läshastighet. Fantastiskt bra, då här vi lite mindre dåligt samvete att inte riktigt hinna med hennes läsning varje kväll...

I dag blev det ingen Karate, men i morgon ska vi försöka hinna iväg på veckans andra träning. Maximilian tycker det är fantastiskt roligt och de kommer att fortsätta med karaten tills vi flyttar hem. Förhoppningen är att de ska kunna fortsätta när vi kommit till Uppsala, gäller bara att hitta rätt ställe och att det inte kostar alltför mycket... Här kostar det ca. 275 dollar för 3 barn (med rabatt) /månad. Introduktionserbjudandet var 29 dollar/barn för 8 träningstillfällen och då ingick dräkten.

Till Halloween är vi inbjudna till Halloweenmiddag med trick or treating för barnen. Barnen har redan planen färdig; kompisen Laura kommer att få magont av allt godis hon kommer att få av dem! Själva grejen att gå från hus till hus är väl det som är mest spännande. Maximilian hade planer på att ta med sig toarullar, men jag tror att vår värdinna inte riktigt skulle uppskatta om vi dekorerar kvarteret med toapapper...

I morgon blir det packning som gäller för mig, det går inte att skjuta upp längre... Vädret ser lovande ut, betydligt varmare än här. Tänk vad fort värmen försvann!! Förra veckan var det AC på här hemma, nu är det värmen som gäller...

Dags för mig att knyta mig.

Later, Mariette