19 januari 2010

Den nya verkligheten

Ja, det är inte lätt att ställa om sig till det svenska samhället igen. Barnen trivs bra i skolan, men det kommenteras dagligen om skillnader i jämförelse med den amerikanska skolan. Samma sak med livet efter skolan, det är också annorlunda. Utbudet på aktiviteter är inte det samma och vi var nog oerhört bortskämda när det gäller "friheten" att slinka in på en bra restaurang för dagens middag istället för att inta middagen hemma vid köksbordet. Sakta, sakta börjar vi inse att vi nog måste ställa om oss; detta är vår nya verklighet. Varken bättre eller sämre, i alla fall tror jag inte det!

Mats är fortfarande fast i Göteborg och hoppas kunna få loss vår bil i morgon. Den svenska byråkratin är nästan i klass med den amerikanska... Tullen är inte att leka med, vi får se om han lyckas övertyga dem om att bilen är "flyttgods" och att han också kan visa upp rätt handlingar! Spännande värre och tråkigt värre för oss som sitter här och längtar efter vår pappa Mats! "Pappa kom hem!" ekar här i lägenheten med jämna mellanrum.

Barnen åker skridskor i skolan på idrottstimmarna denna vecka. Skolan har egen isrink och det är ju jättesmidigt. Maximilian får även åka på rasterna om han vill, än så länge har han bara följt med kompisar dit, men förhoppningsvis blir det några åk för honom också!

I dag har jag gjort den obligatoriska vändan till IKEA. Stackars mamma var bärhjälp och nu har jag nog alla gardinstänger jag behöver. Ännu har vi inte kommit igång med att måla ny färg på väggarna, men förhoppningsvis rullar det projektet igång snart... Nya golv vore inte heller helt fel; jag hatar plast!!

Nu ska jag titta färdigt på den märkliga filmen "Huset vid Sjön" och sen är det dags att ladda batterierna för ännu en ny dag i den nya verkligheten!

Later, Mariette

3 kommentarer:

Micke sa...

Hallå, vad ska man kalla det då? alltså anpassningen till "det nygamla". Jetlag heter det ju när man flygit en längre resa... lifelag eller systemlag kanske. Synkningen kommer, var så säker. Tullen verkar vara på tårna hör jag. Har dom inte viktigare saker att myndighetsutöva...
Kram /Brollan

Astrid sa...

Hej,ja det är mycket att fixa och dona med när man varit nerpackad så länge.Men det fixar sig till slut.Ni är så duktiga.kram/mor

Mariette och Mats Wendel sa...

Mike: När han väl kom dit var de så trevliga på tullen. Nu är det bara at hoppas att Vägverket är lika trevliga med övriga pappersarbete... Ja, synkningen är jobbig, det får väl ta sin lilla tid.

Mamma: Jo, det är ju det där "till slut" som jag har så svårt för... "NU" är mer min melodi när det gäller att bli färdig!

Familjen Wendel

Familjen Wendel
på Farmers' Market, downtown St. Paul